Lejre, beläget någon mil sydväst om Roskilde på Själland, vet man fanns som en by redan på 500-talet, och enligt mytologin var detta platsen för Danmarks första kungadynasti, det vill säga Sköldungarna, och här samt i närområdet har en mängd arkeologiska fynd gjorts.

I början av 1000-talet beskrev den tyske historieskrivaren och – från 1009 – furstebiskopen Thietmar av Merseburg Lejre som ett säte för den danska hednakulten, precis som Adam av Bremen gjorde om Gamla Uppsala. Detta har bland annat bidragit till bilden av de två platsernas motsvarigheter.
Hit ska enligt legenden den förste kungen av Sköldungaätten, Sköld, ha anlänt redan som spädbarn, ensam ombord på ett skepp i syfte att bli danskarnas första kung. Just detta ska man kanske inte ta på det blodigaste allvar, men helt klart är att det funnits bosättningar här sedan jägar-samlarstenåldern. Här finns också en dös som har sagts tillhöra den sista Sköldungakungen Harald Hildetand. Dösen är dock daterad till cirka 3 000 f.Kr.

Från 500-talet finns en mängd fynd, bland annat spåren av stora hallbyggnader som vittnar om rikedom och makt, då också möjligen kungamakt. Som på många andra platser i Skandinavien, så kan man se hur dessa byggnader ersatts av en ny hall när den gamla inte längre höll måttet. Hallarna har också varit omgärdade av vad som i det närmaste kan beskrivas som en palisad.Arkeologiska utgrävningar har visat att detta pågick fram till cirka 900 e.Kr. Den största hallen man funnit lämningar efter är 650 kvadratmeter; över 60 meter lång och 12 meter bred. Denna har också blivit återskapad. I hallområdet har man också påträffat graven efter en kvinna, runt 35 år gammal, som anses ha blivit begraven under 900-talet.

Precis som i Uppsala har de varit placerade så att de haft utblick över landskapet, och därmed har även de som färdats genom landskapet sett hallen på långt håll.
Den kung Hroar, som Beowulf besöker i eposet med samma namn, och för vars skull han bland annat dräper monstret Grendel, hade sitt säte på Själland och var tillhörde just Sköldungaätten. Det behöver förmodligen inte påpekas, men myter och sagor är självfallet inte helt och hållet tillförlitliga källor. Men med pincettteknik kan man ändå plocka fram information ur dem som i olika utsträckning verkar vara förankrat i en förfluten tid. När det gäller Lejre så visar de arkeologiska fynden att, även om det kanske inte var kung Hroar, eller någon av hans före- och efterträdare av Sköldungarna, så har ändå människor med mycket makt haft sitt säte här.
I landskapet kring Lejre finns bland annat en skeppssättning, den näst största i Danmark med sina hundra meter. Det finns också spår av ytterligare fyra skeppssättningar i området. Här finns också gravhögarna Grydehøj, Ravnshøj and Hyldehøj.

Det var också just i Grydehøj-högen man 1958 fann graven, från cirka 650 e.Kr, efter den man kommit att kalla en prins, på grund av guldtrådar som påträffats, och som sannolikt en gång ingick i den klädnad han eller hon bar. Detta, tillsammans med bronsföremål säger att det var en person i den högre samhällsklassen. Kön på den avlidne har aldrig kunnat fastställas, då personen blivit kremerad. Dock så hade gravplundrare hunnit före arkeologerna, och inga fler fynd kunde göras i graven. I graven hittade man också rester av virke, vilket kan tyda på att en typ av hus byggdes över kvarlevorna medan högen fylldes på.
I en närbelägen gravhög hittades en man och vad man tolkat som en slav då personen blivit halshuggen, vilket innebär att även den graven tillhör har haft en högre position i samhället.

2009 hittade en amatörarkeolog i samband med en utgrävning ett föremål som väckt diskussion: en endast 18 milimeter hög silverfigurin, föreställande en person i vad som uppfattats som en klänning sittande i en utsirad tron vilken också är utsmyckad med två snidade djurhuvuden på ryggstödet. Två fåglar sitter på tronens armstöd, och förutom kvinnokläder bär personen också förkläde, fyra halsband, en halsring, en kåpa och en huvudbonad. Utgrävningens ledare menar att figurinen föreställer Oden, inte minst med hänvisning till de två fåglarna, vars spetsiga näbbar kan antyda att det rör sig om korpar, i så fall naturligtvis Hugin och Munin. Både danska och svenska arkeologer har opponerat sig och påpekat frånvaron av manliga attribut som skägg och svärd. I stället menar man att det handlar om Frigg eller Freja. Något man kan ha i åtanke är Odens gränsöverskridande karaktär, och att han var kläder för att lära sig sejda.

Källor:

Viking Dynasties – The Royal Families of Lejre and Uppsala Between Archaeology and Text – Red. Ted Christiansen, John Ljungkvist & Neil Price.

Magnificent Scandinavian helmet found in Lejre – Archaeology Newsroom

Naturstyrelsen.dk

Nordisk Vikingaguide – Lars G. Holmblad

Lejre: Ship Settings, Viking Graves, Grydehøj – Steen Wolff Andersen